Tystnad

Har nu läst Hillary Rodham Clintons bok Living History.

Mycket är skrivet om Hillary men det är något annat att få ta del av hennes egen berättelse om sitt privata och offentliga liv, om hennes roller som dotter, syster, kvinna, maka och mor. Det var intressant att läsa om hennes uppväxt, studier, arbete, erfarenheter som USA:s First Lady och, inte minst, hennes övertygelse.

Hillary är en känd förkämpe för kvinnors och barns välfärd, utbildning, hälsa samt rättigheter. I en av sina resor fick hon en dikt av en ung student från Indien. Dikten har inspirerat Hillary i sina tal och vissa delar (i blått nedan) har hon delat med sig i boken. Jag tycker om den, sökte efter den och vill nu dela hela dikten med Zontorna.

Silence
by Anasuya Sengupta

Too many women in too many countries
speak the same language
of silence.

My grandmother was always silent-- always aggrieved--
only her husband had the cosmic right
(or so it was said) to speak and be heard.

They say it is different now
(After all, I am always vocal
and my grandmother thinks I talk too much).

But sometimes, I wonder.

When a woman gives her love,
as most do generously-- it is accepted.

When a woman shares her thoughts,
as some women do graciously-- it is allowed.

When a woman fights for power,
as all women would like to, quietly or loudly, it is questioned.

And yet, there must be freedom-- if we are to speak.
And yes, there must be power-- if we are to be heard.

And when we have both (freedom and power);
let us not be misunderstood.

We seek only to give words to those who cannot speak
(too many women in too many countries).
I seek only to forget the sorrows of my grandmother's
silence.